Likabehandlingsplan

1 Bakgrund och definition

Denna likabehandlingsplan utgÄr frÄn Lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever. Denna lag har till ÀndamÄl att frÀmja barns och elevers lika rÀttigheter samt att motverka diskriminering pÄ grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell lÀggning eller funktionshinder. Lagen har ocksÄ till ÀndamÄl att motverka annan krÀnkande behandling.

Diskriminering pÄ grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt svensk lag förbjudet. Annan krÀnkande behandling, som t.ex. mobbing, misshandel, ofredande, hot och trakasserier Àr enligt svensk lag förbjudet.

Diskriminering eller annan krÀnkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En diskriminering eller annan krÀnkande behandling kan Àga rum vid enstaka tillfÀlle eller vara systematisk och Äterkommande. Diskriminering eller annan krÀnkande behandling kan vara fysiskt, verbal, psykosocial, text- eller bildburen.

Vad Àr krÀnkande behandling?

”Gemensamt för all krĂ€nkande behandling Ă€r att nĂ„gon eller nĂ„gra krĂ€nker principen om alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde. KrĂ€nkningar Ă€r ett uttryck för makt och förtryck” (Skolverket, 2004).

”KrĂ€nkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera” (Skolverket, 2004).

”En krĂ€nkning kan Ă€ga rum vid enstaka tillfĂ€llen eller vara systematisk och

Ă„terkommande. KrĂ€nkningar utförs av och drabbar sĂ„vĂ€l barn och ungdomar som vuxna” (Skolverket, 2004).

Exempel pÄ krÀnkningar Àr mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, frÀmlingsfientlighet och homofobi.

KrÀnkningarna kan vara:

‱ fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar),

‱ verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög),

‱ psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning),

‱ text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, internet, sms och

mms).

(Skolverket, 2004)

Gemensam definition av mobbning

”Mobbning Ă€r nĂ€r en eller flera personer, vid upprepade tillfĂ€llen och under en viss tid, sĂ€ger eller gör krĂ€nkande och obehagliga saker mot nĂ„gon som har svĂ„rt att försvara sig” (OlwĂ©us, 1999).

”Mobbning Ă€r nĂ€r den som utsĂ€tts krĂ€nks vid upprepade tillfĂ€llen, vilket skiljer mobbning frĂ„n andra former av krĂ€nkande behandling. Vidare rĂ„der en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsĂ€tts för mobbning” (Skolverkets, 2004).

Mobbning kan ske pÄ olika sÀtt, direkt eller indirekt mobbning:

‱ Exempel pĂ„ direkt mobbning: slag, sparkar, skĂ€llsord, krĂ€nkande och hĂ„nfulla kommentarer eller hotelser.

‱ Exempel pĂ„ indirekt mobbning: att frysa ut nĂ„gon, baktala, himla med ögonen.

2 Vad sÀger vÄra styrdokument?

Skollagen 1 kap § 5

”Utbildningen ska utformas i överensstĂ€mmelse med grundlĂ€ggande demokratiska

vÀrderingar och de mÀnskliga rÀttigheterna som mÀnniskolivets okrÀnkbarhet,

individens frihet och integritet, alla mÀnniskors lika vÀrde, jÀmstÀlldhet samt solidaritet

mellan mÀnniskor. Var och en som verkar inom utbildningen ska frÀmja de mÀnskliga

rĂ€ttigheterna och aktivt motverka alla former av krĂ€nkande behandling.”

Lgr 11

”Skolan skall frĂ€mja förstĂ„else för andra mĂ€nniskor och förmĂ„ga till inlevelse. Omsorg

om den enskildes vÀlbefinnande och utveckling skall prÀgla verksamheten. Ingen skall i

skolan utsÀttas för diskriminering pÄ grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell lÀggning, Älder

eller funktionsnedsÀttning eller annan krÀnkande behandling. SÄdana tendenser ska

aktivt motverkas. FrÀmlingsfientlighet och intolerans mÄste bemötas med kunskap,

öppen diskussion och aktiva insatser.”

3 Ambition och mÄlsÀttning

PÄ Svenska skolan i Marbella har vi följande ambition och mÄlsÀttning:

* Alla ska kÀnna sig trygga.

* Alla ska bli sedda.

* Ingen ska bli utsatt för krÀnkande behandling.

* Vi ska visa respekt för varandra.

* LÀroplanens vÀrdegrund ska genomsyra arbetet pÄ skolan.

* Eleverna ska utveckla sjÀlvförtroende, ett vÄrdat sprÄk och goda kamratrelationer i en skola dÀr de blir sedda och bemötta med respekt.

4 Förebyggande arbete

I det dagliga arbetet pÄ skolan arbetar vi förebyggande genom att:

* Vi vuxna Àr goda förebilder för eleverna.

* Vi markerar tidigt och bryter oaccepterade beteenden.

* Vi har regelbundna EQ-lektioner.

* Vi pratar med eleverna om hur man Àr mot varandra.

* Vi har ett faddersystem dÀr de Àldre eleverna tar hand om de yngre.

* Vi arbetar aktivt för att skapa en vi-anda och öka gemenskapen.

* Vi lyfter fram positiva egenskaper och uppmuntrar positivt beteende.

* Vi stĂ€rker eleverna i att kunna sĂ€ga sĂ„vĂ€l ja som nej – till varandra och till vuxna.

* Vi tÀnker pÄ hur vi uttrycker oss gentemot eleverna.

* Vi samtalar med eleverna om kÀnslor och reflekterar tillsammans över dessa.

* Vi vuxna finns alltid i elevernas nÀrhet för att hjÀlpa till vid konflikter.

* Vi har en stÀndig dialog med förÀldrarna om barnens utveckling och lÀrande.

Se vidare vÄra ordningsregler som ger aktivt stöd till vuxna och elever om hur vi skapar trygghet pÄ skolan och visar respekt för varandra.

5 ÅtgĂ€rder vid krĂ€nkande behandling

Det dagliga arbetet

I det dagliga arbetet pĂ„ skolan Ă€r vi lyhörda och noga med hur vi förhĂ„ller oss till varandra, bĂ„de vuxen – vuxen, vuxen – elev, elev – vuxen och elev-

elev. För att ha en gemensam plattform för detta arbetar vi med EQ kontinuerligt. Vi uppmanar eleverna att kÀnna efter hur deras bemötande av kamrater och vuxna kan kÀnnas för dessa personer. Vi strÀvar efter att skolan skall genomsyras av en vÀnlig och omtÀnksam atmosfÀr. De vuxna pÄ skolan Àr hela tiden observanta pÄ vad som hÀnder. Eleverna Àr uppmanade att sÀga till en vuxen om de blir vittne till en konflikt eller ser att nÄgon blir utsatt eller krÀnkt.

Konflikter

Vid konflikter ingriper alltid den vuxne som finns i nÀrheten och dÄ fÄr var och en berÀtta sin version av hÀndelsen för den andra och de fÄr försöka förstÄ varandras upplevelse av situationen. DÀrefter fÄr eleverna komma med förslag hur man skulle kunna gjort och sagt pÄ ett annat sÀtt sÄ att den andre inte skulle kÀnna sig ledsen.

Upprepad inblandning i konfliktsituationer

Skulle samma elev vara inblandad i konflikter vid upprepade tillfÀllen fÄr mentorn ta upp problemet med eleven och dÀrefter med elevens förÀldrar. Mentorn utreder noga vad som ligger bakom konflikterna och eleven fÄr positivt stöd i att Àndra sitt beteende.

Mobbing och utanförskap

Genom att vi alltid tar tag i situationerna pÄ ett tidigt stadium kan vi förhindra att det leder till mobbing. Men skulle det ÀndÄ visa sig att en elev Àr utanför eller utsatt pÄ nÄgot sÀtt mÄste vi agera snabbt.

En vuxen pÄ skolan (i första hand specialpedagogen) har i uppgift att ta itu med situationen om det misslyckas i samtalen mellan mentorn och eleven eller om det Àr en misstÀnkt dold konflikt eller utanförskap. Pedagogen samtalar med eleverna en och en utan den andres vetskap. Detta för att fÄ klart för sig hur var och en ser pÄ situationen.

Ibland krÀvs att pedagogen utreder en elevs hela situation genom att samtala med alla elever i gruppen en och en. Vid dessa samtal fÄr samtliga elever berÀtta hur de trivs pÄ skolan, om de tror att alla trivs och varför inte i sÄ fall. Pedagogen nÀmner inget om varför man tar upp detta och stÀller inga ledande frÄgor. Allt skall komma frÄn eleverna och de skall berÀtta fritt hur de tÀnker i vetskap att inget förs vidare. Pedagogen kan ocksÄ göra ett sociogram för att se hur relationerna ser ut i gruppen. Efter denna kartlÀggning vet pedagogen ganska bra hur relationerna ser ut. Om det genom denna utredning visar sig att en elev utsÀtter en annan för krÀnkande behandling av nÄgot slag samtalar pedagogen med den eleven och sÀger att man vet vad som försiggÄr och inte accepterar det.

Pedagogen trÀffar eleven och krÀver att eleven ska upphöra med sitt oaccepterade beteende. MÄlet Àr att eleven ska komma till insikt om vad han/hon har gjort. Pedagogen har uppföljande möten med eleven efter ett par dagar. PÄ sÄ vis sker en kontinuerlig uppföljning tills beteendet Àr borta. Man arbetar sÄledes inte med straff och hot utan pÄ ett annat plan. Den vuxne försöker fÄ eleven med sig i ett samarbete runt att lösa mobbingsituationen.

Pedagogen informerar alltid förÀldrar och rektor om det intrÀffade efter varje samtal med berörda elever.

6 Ansvarsfördelning

All personal pÄ skolan och alla elever som misstÀnker eller upptÀcker nÄgon form av krÀnkande behandling eller mobbning har omedelbar rapportskyldighet till mentor och rektor.